Anders Eriksson stod med ritningarna i handen utanför kommunhuset i Linköping. Tre veckor hade gått sedan hans bygglovsansökan skickades in — och handläggaren hade just ringt: ”Kontrollplanen saknas. Vi kan inte gå vidare.” Det var ett misstag som kostade honom sex veckors försening.
Den här guiden säkerställer att du inte gör samma misstag. Vi går igenom exakt vad en kontrollplan enligt PBL måste innehålla, vem som ansvarar för vad och hur du bygger en korrekt plan steg för steg.
Vad är en kontrollplan enligt PBL?
En kontrollplan är ett dokument som beskriver vilka kontroller som ska göras under ett byggprojekt, vem som utför dem och hur resultaten dokumenteras. Kravet finns i Plan- och bygglagen (2010:900) 10 kap. 6–8 §§.
Syftet är att säkerställa att byggnaden uppfyller tekniska krav avseende bärighet, brandskydd, energi, tillgänglighet och hälsa. Utan godkänd kontrollplan får inget startbesked meddelas — och utan startbesked får bygget inte påbörjas.
”En väl utformad kontrollplan är inte bara ett myndighetskrav — den är din försäkring mot kostsamma fel.”
— Karl Pettersson, Bygginspektör, NorrköpingVem ansvarar för vad i kontrollplanen?
Byggherren är alltid ytterst ansvarig. För enklare åtgärder kan byggherren själv upprätta planen, men för större projekt krävs en certifierad kontrollansvarig (KA) enligt PBL 10 kap. 9 §.
- Byggherren — bär det juridiska ansvaret, godlänner slutligt
- Kontrollansvarig (KA) — upprättar förslag, genomför platsbesök, skriver utlåtande
- Byggnadsnämnden — fastställer planen i startbeskedet
Steg-för-steg: skapa kontrollplanen
Identifiera alla kontrollpunkter
Gå igenom Boverkets byggregler (BFS 2011:10) och lista alla kontrollområden: bärighet, brandskydd, energi, fukt, tillgänglighet, ventilation och säkerhet vid användning.
Beskriv kontrollmetod
För varje punkt: vad ska kontrolleras, hur (visuell kontroll, provning, beräkning) och mot vilken norm (Eurocode, BBR).
Ange vem som kontrollerar
Skriv om det är egenkontroll (byggherren/entreprenören) eller kontroll av oberoende sakkunnig. KA anger lämplig nivå.
Dokumentera förväntat resultat
Varje kontrollpunkt behöver ett fält för förväntat resultat, faktiskt resultat och signatur.
Komplettera med rivningsplan vid behov
Om projektet innebär rivning krävs en rivningsplan som del av kontrollplanen, inklusive hantering av farligt avfall (asbest, PCB).
Lämna in till byggnadsnämnden
Kontrollplanen ska följa med ansökan om bygglov eller anmälan. Nämnden fastställer planen i startbeskedet.
Vanliga misstag och hur du undviker dem
- För generell plan — kontrollpunkterna måste vara specifika för ditt projekt, inte en standardmall utan anpassning
- Glömmer fuktskydd — fuktskydd vid grundläggning och våtrum är bland de vanligaste bristerna (Boverkets tillsynsrapport 2024)
- Saknad rivningsplan — om du river något innan nybygge måste det finnas med
- Fel kontrollnivå — att ange ”egenkontroll” där oberoende kontroll krävs försenar projektet
Vanliga frågor om kontrollplan enligt PBL
Hur många kontrollpunkter behöver en typisk kontrollplan?
Det beror på projektets storlek. En enkel Attefallsbyggnad kan klara sig med 8–12 punkter. Ett villanybygge kräver normalt 25–40 punkter fördelat på grundläggning, stomme, tak, våtrum, ventilation och brandskydd.
Måste kontrollansvarig vara certifierad?
Ja, för åtgärder där KA krävs måste personen ha certifiering enligt PBL 10 kap. 9 §. Två nivåer finns: N (normal) och K (kvalificerad, för komplexa projekt).
Vad kostar det att ta fram en kontrollplan?
Om du använder en KA kostar det normalt 15 000–60 000 kr beroende på projektets komplexitet. Med vår Excel-mall kan du förbereda grundstrukturen själv innan KA-mötet.
Kan kommunen ändra kontrollplanen?
Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen och kan begära kompletteringar eller ändringar. Det är vanligt att nämnden lägger till specifika kontrollpunkter baserat på lokala förhållanden.
När ska den ifyllda kontrollplanen lämnas in?
Den ifyllda kontrollplanen — där varje punkt är signerad och verifierad — lämnas in vid ansökan om slutbesked. KA bifogar sitt utlåtande då.