Kafferosteriet Grundén i Göteborg gick ett lönsamt år 2024 — och höll ändå på att gå i konkurs i mars. Hur? Vinsten fanns på pappret men pengarna fanns inte på kontot. Tre stora kundfakturor dröjde 60 dagar. Leverantörerna krävde betalning efter 30 dagar. Cashflow-gapet var 380 000 kr. En likviditetsbudget upprättad i november hade flaggat för det med tre månaders framförhållning.

Det är inte unikt. Det händer snickare i Sundsvall, konsultfirmor i Linköping, grossister i Örebro. Vinst är en bokföringssiffra. Likviditet är verkligheten på kontot den 25:e när lönerna ska betalas.

82%
Andel konkurser som beror på likviditetsbrist — inte på dålig lönsamhet
12 mån
Standardhorisont för en rullande likviditetsbudget
IAS 7
Kassaflödesanalys som formellt komplement (historisk)
Likviditetsbudget och företagsbudget i Excel Färdig mall med månadsvis kassaflödesvy, IB/UB-kalkyl och scenarioanalys — redo att fylla i direkt.
Hämta mallen →

Varför vinst inte räcker — likviditet vs lönsamhet

Det finns två sätt att mäta hur det går för ett företag. Resultaträkningen mäter lönsamhet: intäkter minus kostnader under en period, oavsett när pengarna faktiskt betalas. Likviditetsbudgeten mäter betalningsförmåga: när kronor faktiskt anländer och lämnar kontot.

En faktura på 200 000 kr skickad i januari bokas som intäkt i januari — men om kunden betalar efter 60 dagar finns pengarna inte förrän i mars. Hyran förfaller den 1 februari. Lönerna den 25 januari. Gapet är reellt och kan vara dödligt.

❌ Myt: "Om vi är lönsamma behöver vi inte likviditetsbudget"
✅ Faktum: 82 % av konkurser sker i företag som redovisar vinst. Det är timingen av betalningar — inte lönsamheten — som avgör om företaget överlever den 25:e varje månad. Resultatbudgeten svarar på "tjänar vi pengar?". Likviditetsbudgeten svarar på "har vi pengar?".

Klassiskt scenariot: ett byggföretag i Västerås fakturerar 1,2 mkr under Q1. Tre projekt har 90 dagars betalningsvillkor. Underentreprenörer och material ska betalas inom 30 dagar. Resultatet är positivt. Kassaflödet är negativt under fyra månader i rad. Utan likviditetsbudget märker man det inte förrän kontot är tömt.

Uppbyggnad — vad ingår i en likviditetsbudget?

En likviditetsbudget har tre grundläggande delar som räknas ihop rad för rad, månad för månad:

  • Ingående saldo (IB): kontosaldo vid periodens start — föregående månads utgående saldo
  • Inbetalningar: faktiska betalningar från kunder, baserade på fakturabelopp fördelade enligt betalningsvillkor (30/60/90 dagar)
  • Utbetalningar: hyra, löner, leverantörsbetalningar, moms, arbetsgivaravgifter, amorteringar

Grundformeln i Excel är enkel: =IB + SUMMA(inbetalningar) − SUMMA(utbetalningar). Resultatet är utgående saldo (UB) — det faktiska kontosaldo du förväntar dig i slutet av månaden.

Post Jan (tkr) Feb (tkr) Mar (tkr)
IB (ingående saldo)320−4090
Inbetalningar från kunder180420310
Utbetalningar löner−210−210−210
Utbetalningar leverantörer−240−70−120
Hyra + övriga fasta−90−10−90
UB (utgående saldo)−4090−20

Januari och mars visar rött. Det betyder inte att företaget är olönsamt — det betyder att likviditeten behöver förstärkas under dessa månader.

Steg-för-steg — bygg din likviditetsbudget i Excel

Det tar ungefär två timmar att bygga en solid 12-månaders likviditetsbudget från grunden. Här är den exakta processen:

  1. Hämta fakturahistorik: exportera föregående 12 månaders fakturor från ditt affärssystem. Identifiera betalningsfördelning per kundgrupp — hur stor andel betalar inom 30, 60 respektive 90 dagar?
  2. Prognostisera försäljning: bygg tre scenarion per månad — realistisk (baserat på pipeline), pessimistisk (−20 %) och optimistisk (+15 %). Arbeta med det realistiska som basfall.
  3. Schemalägg utbetalningar: löner (25:e varje månad), hyra (1:a), moms (26:e varannan månad för de flesta SMF), leverantörer (30 dagars kreditvillkor = fakturadatum + 30 dagar).
  4. Bygg 12-månaders rullande vy: skapa en kolumn per månad med IB → inbetalningar → utbetalningar → UB. Länka UB för månad N till IB för månad N+1.
  5. Markera kritiska månader: använd villkorsstyrd formatering — rött UB om saldo understiger 2 månaders fasta kostnader (branschpraxis för säkerhetszon).
Kassareserv-regeln Håll alltid minst 2 månaders fasta kostnader som lägsta acceptabelt UB. För ett företag med 150 000 kr/mån i fasta kostnader innebär det att UB aldrig bör understiga 300 000 kr. Understiger det — agera genast, inte när kontot är tomt.

Tolka resultatet — vad gör du när siffran är röd?

En röd månad i likviditetsbudgeten är inte en katastrof. Det är ett förtidigt varningssystem. Med tre månaders framförhållning finns tid att agera. Det finns tre klassiska åtgärder:

Åtgärd Implementeras Förväntad effekt
Förkortad kredittid för kunder (30→14 dagar med 1% rabatt) Omedelbart vid avtalsskrivning Påskyndar inbetalningar med 2–4 veckor
Förlängd leverantörskredittid (förhandla 30→45 dagar) Vid nästa inköpsorder Skjuter utbetalningar framåt 2 veckor
Checkkredit eller factoring 2–4 veckors ansökningstid (bank/factoringbolag) Omedelbar likviditet mot fakturor som säkerhet

Factoring används av allt fler svenska SMF — ett factoringbolag köper dina kundfordringar och betalar ut 80–90 % av fakturavärdet direkt. Kostnaden är typiskt 1,5–3 % av fakturavärdet, vilket är betydligt billigare än en likviditetskris.

Skillnad mot resultatbudget och kassaflödesanalys

Tre dokument beskriver ekonomin från olika vinklar, och det är lätt att blanda ihop dem:

  • Resultatbudget (art19): framåtblickande prognos för intäkter minus kostnader. Svarar på "blir vi lönsamma?". Redovisas på periodiseringsbasis — fakturadatum avgör, inte betalningsdatum.
  • Likviditetsbudget (denna guide): framåtblickande prognos för in- och utbetalningar. Svarar på "har vi pengar?" månad för månad.
  • Kassaflödesanalys (IAS 7 / K3 kap. 21): historisk sammanställning av faktiska kassaflöden, uppdelad i löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Krävs i formell årsredovisning för K3-företag. Den tittar bakåt — likviditetsbudgeten tittar framåt.

Se även vår guide om resultatbudget för att förstå hur de två hänger ihop.

Företagsbudgetmall med likviditetsvy i Excel Kombinerad mall för resultatbudget och likviditetsbudget — med 12-månaders kassaflödesprognos, scenarioanalys och färgkodade varningssignaler.
Hämta mallen →

Vanliga frågor om likviditetsbudget

Hur ofta ska man uppdatera likviditetsbudgeten?

Månadsvis är minimistandard för de flesta SMF. Uppdatera i slutet av varje månad med utfall och rulla budgeten 12 månader framåt. Snabbväxande företag eller företag i säsongsbranscher bör uppdatera varannan vecka under kritiska perioder.

Räcker det med en resultatbudget?

Nej — resultatbudgeten visar om du är lönsam, inte om du har pengar att betala räkningar med. Ett lönsamt företag kan gå i konkurs om kassaflödet är negativt under tillräckligt lång tid. De två budgetarna kompletterar varandra och bör alltid upprättas parallellt.

Vad är skillnaden mot kassaflödesanalys?

Kassaflödesanalys (IAS 7) är historisk — den sammanfattar vad som faktiskt hände med pengar under ett avslutat räkenskapsår. Likviditetsbudgeten är framåtblickande — en prognos för de kommande 12 månaderna. Kassaflödesanalysen krävs formellt i årsredovisningen för K3-företag; likviditetsbudgeten är ett internt styrverktyg.

Behöver enmansföretag likviditetsbudget?

Ja, särskilt om du fakturerar stora belopp sällan. En konsult i Lund med tre kunder och 90 dagars betalningsvillkor kan ha tre månader utan inbetalningar. En enkel likviditetsbudget i Excel som tar 30 minuter att bygga kan förhindra att du inte har pengar till privata uttag eller F-skatt.

Juridisk information: Informationen är av allmänt informativ karaktär. Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR) och årsredovisningslagen styr hur kassaflödesprognoser ska presenteras i formell redovisning. IAS 7 gäller för K3-företag och noterade bolag. Konsultera en auktoriserad redovisningskonsult för din specifika situation.